Vera Lindman

I lördags var jag, Vera och Siri på stan. Väl där gick vi till bönor och blad. Siri skulle köpa te och Vera skulle köpa en kopp till sin mamma. Vid disken stod en stor glasburk med kolor, 1 kr st. Siri köper tre sånna också.

Ett tag senare var vi på åhlens. Vi åkte upp till cafét för att kolla om det fanns nåt mumsigt där, och i så fall hur dyrt det var på en skala ett till tio. Det fanns typ inget mumsigt där och på skalan var det typ 10. En kvinna kom fram till oss bakom disken och hälsade.
- Ska vi leta vidare eller? sa jag och vi vände och gick därifrån.
Det är nu som Siri väljer att ta upp en kola ur hennes väska och stoppa i munnen. Inte för att det skulle verka dumt om det inte varit så att kvinnan kom springande efter oss. Inte glad.
-Får jag kolla i din väska? fräste hon till Siri.
-EH... visst... sa Siri osäkert och gav sin väska till kvinnan.
Jag fattade ingenting. NU kan jag inte skriva ordagrant hur det var och vad som sades men jag gör så bra jag kan. - Jag trodde ni tog... sa kvinnan, fortfarande inte särskilt. Jag fattade fortfarande ingenting. Tog vad? Varsin delicatoboll och la i Siris väska?
-Nej, jag köpte den i en annan affär. sa Siri.
Nu först fattade jag vad det handlade om.
-Jaha, ja hon köpte dem förut.. eller nåt sånt sa jag. Kvinnan verkade fortfarande skeptisk, eller så ville hon inte erkänna att hon hade fel, jag vet inte vilket men väskan var väl typ tom i alla fall och hon vände och gick tillbaka till disken och vi gick därifrån.

Herregud även om hon hade tagit en kola så var det ju bara en kola. Chilla liksom...